folkisverige_logo.gif
57.    En interpellation i riksdagen    Uttal
Titta på uttalsmarkeringarna, lyssna på inspelningen och läs efter! Eller läs före!
Det tragiska är inte de `onda `människornas `gärningar
utan de `goda `människornas `tystnad,
lär Martin Luther King ha `uttryckt.
När man ser tillbaka
hur nazistiska och `högerextrema `rörelser
`samlats i Sverige under `senare år
känns dom orden `högaktuella.
`Senast samlades `sexti nazister
för en patetisk `motdemonstration
till det tåg för `kärlek och `mångfald, `Prideparaden,
som bland andra statsrådet Orback
och `undertecknad `deltog i.
Men ibland är de fler.
På `nationaldagen marscherade tusen nazister
genom `huvudstaden.
Man kan tycka att manifestationer av det här slaget
skulle `kräva av alla Sveriges demokrater
att man `manar till `samling,
`värdiga manifestationer och ett `understrykande
av `alla `människors `lika `värde och `rättigheter.
I debatten om att göra `nationaldagen den sjätte juni
till helgdag `lovades från `alla politiska partier
att ordna manifestationer och `samlingar
för att `möta de rasister
som vill `shang-haja landets dag.
Men `icke.
Den `sjätte junitusen `högerextremister
gick
genom `Stockholm
var de `enda `riksdagspartierna
som ordnade `motdemonstrationer
`Vänsterpartiet och `Miljöpartiet,
samma partier som var emot
att göra `nationaldagen till helgdag.
Det `faktum att det vi bevittnat
är de `största `högerextrema `samlingarna
sen andra `världskriget
skrämmer `särskilt `mycket
om man betänker att det etablerade Sverige
verkar ha valt samma strategi gentemot `högerextremismen
som den som `misslyckades
gentemot nazismen på `trettitalet.
Man försöker `tiga ihjäl `samlingarna.
Den strategin
ger nazisterna just den `arbetsro
och `handlingsfrihet de `önskar,
det ger dem `känslan av
att ha `vunnit striden om demokratin
och `övertygelsen om att `ingen kraft är dem `övermäktig.
`Syftet med `högerextremisternas `marscher
är att låta ljudet av `stöveltramp
återigen `höras i Europa.
Att `skrämma och visa på `styrka.
`Bara om vi `visar
att vi `inte låter oss `skrämmas,
`tystas eller provoceras
kan vi bekämpa nazismen och `värna demokratin.
Efter mordet på syndikalisten Björn `Söderberg
`trängdes alla `partiledare,
hela `fackförenings-Sverige
och representanter för `näringsliv och regering
under de `svartröda `fanorna för att `visa
att man inte tolererar
att `högerextremismen gör sig `gällande
genom hot, hat och våld i vårt land.
Det `innebar att den `dåvarande `högerextrema offensiven
kom av sig, `rörelsen föll `samman
och `splittrades.
När den nu `återvänt i `tilltagande `styrka,
när `medborgare med `utländsk `bakgrund
tvingas `lämna en svensk kommun
en dag om året,
när `stöveltramp hörs igen,
måste vi återigen `samlas under `samma krav.
Vi måste `visa var `samhället drar en gräns
och på demokratins `överlägsenhet,
då, men bara då, har vi `möjlighet
att återigen `fälla `högerextremisterna och rasismen.
Mot `bakgrund av `detta vill jag `fråga statsrådet Orback
hur han ämnar agera
för att `möta den `växande nazismen och `högerextremismen
med en bred och `värdig `samling
för demokratins ideal och humanismens principer.
    Tillbaka  
 
    Huvudmeny